Marttailua

Det blev en finsk rubrik på det här inlägget för jag lyckades inte skapa ett liknande verb på svenska. Det svenska språket är fantasilöst ibland!

Men nu till saken. Jag börjar nästan bli lite orolig för mig själv på grund av den senaste tidens aktiviteter. Inte nog med att Ellen och jag har deltagit i Martaföreningens babymatkurs, inspirerad av Ellens mormor har jag också börjat en ny hobby.

Det är faktiskt terapeutiskt att sticka! 

Jag var tvungen att köpa några nystan i de här underbara färgerna, vet inte ännu vad det ska bli av dessa.

 Men det stora Martapriset får ändå mamma, som nu har börjat virka också!