Borta bra men hemma bäst

Efter lördagmorgonens babysim (som denna gång faktiskt inleddes med ett litet leende, om än ett kortlivat sådant), styrde vi västerut för att träffa släkten i Åbo, och främst då Ellens gammelfarmor som fyllde år. Den damen har en sällan skådad livsglädje som man bara kan avundas. Det behövs mera sådan glädje i världen!

Ellen fick förstås en massa uppmärksamhet och bar den väl utan några tecken på blyghet. Förhoppningsvis har hon kommit över den!

Vi sov över i M:s farmors lägenhet och testade Ellens nya resesäng för första gången. Jag borde inte ha skrytit om hennes sömntalang i det förra inlägget, det fanns nämligen ingenting kvar av den i lördags natt. Jag vet inte om det var sängen eller den nya omgivningen men ingen av oss sov många timmar den natten.

Det var alltså tre trötta typer som tog sig ut på stan för lunch.

 

Vi skulle luncha på Tintå som vi hört så mycket bra om

men gick förbi den här kön till restaurangen bredvid och fick ta oss en funderare på om vi valt fel ställe

Det hade vi inte gjort för maten var utsökt!

Jag åt lax med spenat och brysselkål.

M åt oxfocaccia och drack rödvin.

Efterrätten var min favorit: limoncellopannacotta med pistaschnötter. Yum!

Väl hemma sov Ellen sedan sitt nya rekord på ca 10 timmar + 2 timmar till efter sin första frukost. Tydligen trivs hon hemma i sin egen säng, vilket i och för sig är bra men skapar vissa utmaningar för framtiden. Ibland behöver man ju sova på andra platser också. Det kommer alltså lämpligt med en veckas sovträning i Ruka om ett par veckor!